onsdag 8 februari 2017

Vinterkräksjukan och höggravid :-((

På måndagen förra veckan (30/1) så mådde jag lite illa på kvällen efter att jag och Shamoon hade ätit. Jag tänkte inte så mycket på det mer än att jag tyckte det kändes lite jobigt. Vi tog ändå lite fika och försökte koppla av, men jag mådde verkligen inte bra. Sen vid 23-tiden gick vi till sängen och började titta på film och det var då kramperna i magen började på riktigt. Det gjorde så sjukt ont! Till slut kunde jag inte koncentrera mig på filmen längre. Jag visste inte heller varför jag hade sådana kramper.

Bara för att vara på den säkra sidan ringde jag in till förlossningen när jag haft kramper i över en halvtimme och berättade vad som hände samt att jag var gravid i v.30. Jag fick svara på ganska många frågor och hon i telefonen tyckte det lät som att jag höll på att bli magsjuk. Det trodde jag inte, men sa inte emot. Jag fick dock komma in på en kontroll om jag kände att jag ville det, men jag sa att jag kunde avvakta lite och se vad som hände. Så fick det bli.

Närmare midnatt så började kramperna avta - men illamåendet stiga. Då förstod jag att det inte var något bebisrelaterat, utan jag som var riktigt sjuk. Jag kände att jag kom närmare och närmare att kräkas, men gjorde allt för att slippa det. Jag ställde mig i fönstret och tog luft samtidigt som jag bad Shamoon att göra ett glas Samarin till mig. Jag mådde verkligen sjukt illa, men tänkte att om jag trots allt skulle behöva spy så kunde jag luta mig fram och spy ut genom fönstret (vi bor på BV och det är buskar utanför).

Jag blev trots allt bara sämre och sämre så jag stängde in mig i toaletten och bara väntade på att spyorna skulle komma. Jag tänkte att det var lika bra att låta det komma så var det klart sen. Automatiskt råkade jag motarbeta det lite i början, men efter att ha suttit framåtlutad över toaletten minst 20-30 min så kom det. Jag spydde två gånger, sköljde munnen och gick ut och satte mig hos Shamoon i sängen. Dock så hade jag fortfarande väldigt ont i magen och tänkte att jag kanske behövde gå på toa också. Jag gjorde det och det bara rann från det hållet också.

Jag kände mig lite bättre efter allt och var glad över att det var gjort. Shamoon sa att det kunde vara bra med te för mig så han gjorde en kopp med grönt te. Jag drack lite, men efter ett tag så började jag må sämre igen. Efter en liten stund var det bara att gå in till toaletten, men denna gång behövde jag inte vänta. Sex gånger spydde jag och det verkligen brände i mellangärdet och jag kände mig helt slut. Det var så jobbigt för jag hade ätit extra mycket till middag för Shamoon hade lagat ris med kyckling i och massa goda kryddor. Så jag hade ju "extra mycket" att spy upp.

Efter de där gångerna jag spytt så kände jag mig säker på att det var lugnt. Nu kunde det ju inte finnas mer i mig när jag tömt mig på innehåll både uppåt och neråt. Så vi släckte och gick och la oss. Jag kände dock att det rann upp lite vätska i halsen, men då jag är gravid och magmunnen är lite slapp nu så tänkte jag inte mer på det mer än att det var äckligt. Efter att ha legat i ca en halvtimme tror jag det var så fick jag rusa upp och in till toaletten och hann precis få upp locket innan det sprutade i munnen tre gånger till.

Jag sköljde munnen och gick tillbaka till sängen. Denna gång bytte jag och Shamoon plats så att jag fick ligga ytterst (annars sover jag intill väggen). Jag tog lite Loka med smak av hallon och blåbär för att få bort den äckliga smaken i munnen och la mig sen. Återigen kände jag hur vätska började komma uppåt och jag satte mig upp. Jag försökte motverka det, men sen gick jag in till toaletten igen. Jag sa till Shamoon att det var lika bra att gå in till toaletten ifall det skulle komma mer - och det var bra gjort av mig. Så fort jag kom in till toaletten så spydde jag tre gånger till. Jag kände att det var den där Lokan som kom upp. Men mer än det var det inte. De två sista gångerna som kroppen försökte kasta upp så kom det inget. Nu var jag verkligen helt tom!

Jag kände mig helt slut och jag var så törstig. Jag hade kunnat druckit en hel hink med vatten, men nu vågade jag inte hälla i mig en droppe ifall jag skulle spy igen. Inte heller vågade jag gå till sängen utan jag satte mig i soffan och tänkte att jag skulle sitta och sova. När jag la mig ner så rann ju bara skiten upp i halsen. Jag satt ett tag, men la mig sen ner, Jag kände att jag började må illa igen, men denna gång orkade jag verkligen inte med att spy utan motverkade det och lyckades somna. Nu var klockan strax efter 05:00 och jag hade totaltt spytt över 20 gånger.

Kl.08:00 ringde Shamoons alarm för att gå till läkaren. Han hade ett snabbt läkarbesök och skulle komma hem sen för han var ledig. Jag är så glad för hans skull att han inte hade jobb eftersom han var vaken genom hela natten med mig. Det var även skönt för mig att slippa vara ensam.

När han gått så gick jag och la mig i sängen och lyckades somna. Han kom hem sen med medicin till mig. På apoteket hade han pratat med en som jobbar där om att jag var gravid och var magsjuk och hade då blivit rekommenderad Reduflux och vätskeersättning. Det förstnämnda hade Shamoon köpt i färdiga portionspåsar bara att hälla i sig. Det finns ju annars i tuggtabletter. Jag drack det och det var fruktansvärt äckligt! Det var med smak av pepparmint, men smakade som att dricka tandkräm eller så som det luktar hos tandläkaren. Bra var det dock för jag kunde dricka vatten sen utan att må illa.

Jag fick kämpa med att äta. Jag hade absolut ingen aptit på 2-3 dagar, men var tvungen att trycka i mig lite då jag var orolig för att bli för svag då bebisen äter av mig. Det tog över en timme att få i sig en banan, helt seriöst. Men som tur är så kände jag mig ganska bra på torsdagen, men först på fredagen kände jag mig helt återställd med ganska normal aptit. Det var riktigt hemskt, men nu är det över! ☺

På tisdagmorgonen efter en hel natt med uppkastning...




onsdag 14 december 2016

SÅ LYCKLIG!!! :D ♥

Det här inlägget kommer att reta upp många eftersom det kommer vara så otroligt positivt, vilket tyvärr många människor inte tål. Många människor gillar att gotta sig i andras problem, men här går det inte :-D

Jag och Shamoon gifte oss den 15 november i år och jag väntar en liten flicka med BF den 11 april 2017 ♥ Allt har gått så snabbt, men efter att ha pluggat så mycket andlighet så har jag lärt mig att allt går som på räls när man följer sin livsplan och gör rätt val. Efter att ha upplevt hur ett förhållande absolut inte ska vara så vet jag att jag inte kunnat hitta en bättre relation än den jag har nu med Shamoon. När jag talade med mediumet Christine Pavlina kallade hon t.o.m. Shamoon för min själsfrände ;) Hon kan faktiskt ha rätt för vår relation är helt fantastisk! Livet är så enkelt med honom. Inga krav och måsten, bara massa omtanke och kärlek. Allt jag saknade i min förra relation har jag fått nu och jag kunde inte vara lyckligare! Samtidigt är jag tacksam för tiden med mitt ex eftersom jag lärde mig otroligt mycket (om hur en relation inte ska vara) under tiden med honom. Han kom som en läxa, medan Shamoon kom som en välsignelse ♥

Angående graviditeten så mår jag väldigt bra och hade turen att inte få något jobbigt illamående - MEN istället så fick jag ganska mycket värk i ländryggen, höfterna och nedre delen av magen. Oftast kommer denna värk när jag gått/stått mycket eller lyft tunga saker. Jag går dock hos en sjukgymnast och får lära mig övningar som stärker mitt bäcken. Om jag har fortsatt ont så kommer han hjälpa mig att prova ut ett foglossningsbälte, men han tyckte det var lite för tidigt än eftersom mina muskler skulle bli så slappa om jag började med det redan.

För övrigt så kan jag säga att första sparkarna kom strax före 3:00 på natten i v.20 (19+3). I skrivande stund är jag i v.24 (23+0). Egentligen skulle jag varit en vecka längre gången, men jag blev backad en hel vecka när jag var på RUL den 9 nov. Bebisen låg och drack fostervatten och smakade på handen. Hon var så söt! ♥ Det var svårt att se vilket kön det var först för hon låg som i skräddare med navelsträngen mellan benen. Barnmorskan frågade mig om jag ville testa att gå på toa för att se om bebisen skulle röra på sig lite då. Jag var tveksam till om det skulle funka, men tänkte att det var värt att prova eftersom jag så gärna ville veta (även om jag var ganska säker på att det var en flicka). När jag kom tillbaka så låg bebisen ungefär likadant, men hade flyttat på benen en aning och då sa barnmorskan att det såg ut som att det var en flicka, även om det inte var 100% säkert. Men för mig blev det 100% säkert.

Min mage är också liten för hon ligger långt bak. Först i förra veckan började de första människorna (på jobbet) som inte visste om graviditeten att fråga om jag väntar barn ;) De blir chockade när jag säger att jag nästan är 6 månader gången redan :-P På lördag den 17 dec går vi in i månad 6 ♥ Nästa besök hos barnmorskan är den 2 jan och då ska hon börja mäta min mage samt sticka mig i fingret (livrädd!) Tills vidare får jag fortsätta med mina järntabletter och bara njuta av livet ☺

P.S. Kan skriva längre inlägg om bröllopet och visa fler bilder sen samt lägga ut mitt långa inlägg om graviditeten som jag börjat skriva på tidigare ;-)



söndag 18 september 2016

Shamoons födelsedagsfirande! :D

I tosdags var det ju min älsklings födelsedag och som tur var så var han ledig! Jag hade satt alarm kl.8:00 så att jag skulle hinna fixa mig och allt och vara hemma hos honom till 12.00. Men så vaknade jag, stängde av alarmet - och SOMNADE OM!!! Jag var så arg :( Men då var jag hemma hos honom till kl.14:00 istället :)

När jag hade vaknat så snörade jag hans presenter som jag hade slagit in dagen innan. Sen packade jag ner paketen i en röd pappkasse med glitter och hjärtan på och så stod det "Love". Jag klädde mig sen i min svart/brun/vit/gröna shalwar kameez och gjorde mig riktigt pakistansk ;-) Sen packade jag också min väska med smink, ombyte och allt. Det var mycket att bära på! Men vad gör det när man är kär och vill göra hans födelsedag perfekt? :)

När jag kom dit så blev han så lycklig. Han frågade dock varför jag köpt så mycket, men jag tyckte inte att det var så mycket. Han fick ett paket 4-pack små dricksglas, ett set med 3 blå/vita kökshanddukar, ett durkslag, ett paket med bestick, 2 skyltar med texterna "I love you to the moon and back" och "Loved you yesterday, love you still, always have, always will" och så var det små speglar på dem, Låter kanske som tråkigt presenter, men tro mig, han var i behov av allt jag köpte ;-) Han blev riktigt glad.

Jag hade även beställt en kartong med godis och två biobiljetter från hemsidan godisboxen. För att se vilken box han fick utav mig, klicka HÄR! Boxen hade dock inte kommit när jag kom hem till honom, så det var bara att vänta på den. Istället så började vi fixa oss för att gå ut och äta. Vi skulle äta på restaurang Orkidé i Medborgarplatsen. Jag brukade äta där som barn med mamma, moster och några kusiner :-)

När vi hade fixat oss och kom till pendeltåget så upptäckte Shamoon att han glömt sitt SL-kort hemma. Jag satte mig och väntade medan han gick hem själv och hämtade det. Efter en stund kom han tillbaka och så frågade han om jag tyckte att det tog lång stund. Jag sa nej, men tyckte egentligen att det kanske borde gått lite snabbare, men trodde att det var bara jag som var uttråkad av all väntan som gjorde att det kändes länge. Men då visade Shamoon upp två biobiljetter. Han hade fått boxen ;-) Han hade varit så nyfiken när han fick den att han inte kunde hålla sig från att öppna den ;-)

Vi gjorde ett snabbt stopp vid Forex bank för att jag behövde kolla hur mycket pengar jag hade på kortet. Min mobil hade slutat fungera så jag kom inte in på banken då jag behövde mitt bank ID som finns på mobilen. När jag kom dit så sa han bakom disken "Jag tror att du har mycket pengar" hahaha, han skulle bara veta hur pank jag är just nu!

Sen åkte vi vidare till restaurangen. Jag beställde såklart kyckling satay och han tog en biff satay. Båda tog varsin mocktail som heter Watermelon Collins att dricka till. Den bestod av vattenmelon, tranbärsjuice och 7up. Riktigt god!

När vi hade ätit klart så gick vi vidare till SF bio bakom restaurangen, men det gick inte så bra filmer där och Shamoon ville hellre titta på SF Scandinavia i Solna. Det var hans födelsedag så han fick bestämma :-) Vi gick därför till Södra station och innan vi kom ner till pendeltågen var vi tvungna att gå till Pressbyrån för jag blev törstig. Min hjälte köpte såklart något att dricka till mig då ♥

När vi kom till bion så hade vi ingen aning om vad vi ville se. Vi visste inte vad filmerna handlade om och tjejen i kassan var inte mycket till hjälp. Hon rådde oss att kolla på deras hemsida för att se va filmerna handlade om. Vi tog sen första bästa film som lät bra och det var War Dogs, en drama komedi som är baserad på en verklig händelse. Sen bokade hon in oss på plus-stolarna :-D Det var så mysigt ♥ Shamoon satt på min högra sida och jag satt och lutade mig mot honom hela tiden ♥

Filmen hade börjat vid 21:15 och slutade 23:00. När jag och Shamoon sen kom till pendeltåget såg vi att det var 25 min innan vårt tåg skulle gå :-( Men det var bara att vänta snällt. Sen var vi så dumma och hade ställt oss vid ena änden av perrongen - men det var kort tåg så vi fick ju springa som bara den sen när tåget kom haha - och jag hade höga platå klackskor! Men det gick bra ;-)

När vi väl kom hem var vi supertrötta! Shamoon tackade så mycket för dagen och sa att jag var så underbar. Han hade sagt flera gånger att det kändes som att han var en kung som fyllde år, att han aldrig firat sådär mycket (förutom i Pakistan), att jag hade gjort så mycket för honom... Han var jätteglad för allt - det var det som var meningen också :-* ♥






torsdag 8 september 2016

Shamoon fyller år! :D ♥

Idag har min underbara älskling födesedag! :D ♥ Jag ska åka med till honom med några presenter och sen ikväll så ska vi ut och äta. Det kommer bli en trevlig dag :) Får skriva mer om den sen när jag vet exakt vad som hände ;-)


söndag 21 augusti 2016

Sista samtalet med Birkan :'( ♥

Först var Birkan 10 min sen. Därefter inledde han med att fråga "what have you been up to?" så jag sa att jag övat lite på att se skyddsänglar omkring människor. Därefter pratade han om att det är bra att prova olika metoder för att inte bli för säker på det man gör så att man slutar utvecklas. Han gav kristallkula som exempel och det har jag faktiskt varit lite intresserad av. Birkan sa att när man provar olika metoder används hjärnan på olika sätt så att fler delar av hjärnan får arbeta. Att testa nya metoder ska man inte se som att man är för dålig och måste bli bättre, då matar man egot. Istället ska man se på det som att man kan bli bättre och bättre på det man gör.

Sen pratade Birkan mycket om det vetenskapen har fått fram angående intuition. Nu börjar bl.a. vetenskapen få fram att människan faktiskt är intuitiv o att vi successivt får tillbaka mer utav det... Birkan pratade mycket om detta så det kändes lite som en lektion i naturvetenskap eller nåt haha...

Sen började Birkan prata om växters liv. Han berättade bl.a. att han hade varit i sin trädgård några dagar tidigare och fixat. Då hade han frågat en sten om han fick flytta den för den var så gammal och hade legat där i många, många år. Han fick svar från stenen att det var okej. Birkan sa att man kan använda det här som hjälp faktiskt. Om man talar med växterna och sånt och ber om lov först och får ett okej så brukar det gå mycket bättre. Skulle man dock få ett "nej" så är det bäst att avstå.

Därefter pratade Birkan om hur jag kan göra om jag har två alternativ som jag står emellan och inte vet vilket alternativ jag ska välja. Då ska jag gå till mitt hjärtchakra och verkligen känna efter utifrån den vad jag ska göra. För att göra det ännu tydligare så kan jag även säga mitt eget namn. T.ex "Ska Nina välja A eller B?" för att genom att säga sitt namn tar man avstånd från sig själv och sitt ego. Då blir valet korrekt gjort.

Birkan frågade mig sen om jag har gjort en hemsida än, men det har jag inte. Han sa att jag ska göra en så snart som möjligt eftersom allt det här andliga är så färskt nu för mig. Tränar man inte på det konstant så är det som med konditionen, den blir sämre. Så det är bara att hålla igång det. Birkan sa att jag inte skulle vänta 1 år, utan bara göra det nu samt att det är bättre att den är lite halvbra och ute på nätet än att jobba på en perfekt som publiceras efter lång tid. Han sa att man ändå kan jobba på den då och då och göra förbättringar. Han sa att han själv gör det med sin hemsida.

Slutligen sa Birkan att om jag vill att han ska titta på min hemsida och ge sin åsikt, tips, idéer m.m. så var det bara för mig att skicka ett mejl. Han sa att jag säkert har vänner och familj som kan hjälpa mig, men om jag ville att ännu en tittar på det så kunde jag mejla honom. Han sa även att han inte kommer försvinna bara för att mentorprogrammet är slut. Han kommer alltid finnas där för sina mentorelever så det var bara att mejla ♥ Det absolut sista han sa var att detta inte är slutet - detta är början! ♥

- Jag är så lycklig som blev en av endast 10 st som fick denna möjlighet denna termin. Birkan har sedan februari hjälpt mig utveckla min medialitet ännu mer, gett mig många bra tips hur man tar detta vidare och varit ett enormt stöd. Han trodde på mig när jag själv tvivlade på mina förmågor. Han fick mig göra saker som jag absolut inte trodde att jag kunde göra. Tack vare det har jag både utvecklats och lärt mig massor!


lördag 6 augusti 2016

7:e samtalet med Birkan

Till detta samtal var Birkan 10 min sen, men sen ringde han äntligen. Jag började bli lite orolig faktiskt haha... Sen frågade han mig om inte det var vårt sista samtal. Nej, sa jag, det sista är den 5 juli. Då kom han på att vi hade skjutit fram allt. Sen frågade han mig om vi hade gjort övningen med lådor. Jag ba "nooo..." Så då gjorde vi den. Han sa att han skulle skicka mig ett foto på en låda och jag skulle berätta om föremålet som låg inuti. Jag behövde inte säga vad det var, utan bara vilka känslor det utstrålar. Detta för att folk kanske kommer att komma med ett foto på en bostad till mig och fråga om de bör flytta in där eller inte. Då behöver de ju inte veta hur det ser ut, för det vet de ju redan.

Jag var sjukt nervös och trodde absolut inte att jag skulle klara det. Men jag skulle försöka och jag tittade på fotot av det första skrinet han skickade till mig. På en gång såg jag gult och vitt sken som glittrade runt boxen. Jag kände att det var något kraftfullt som gav en tröst och gjorde en glad... Jag sa liknande saker och sen kände jag mig klar. Birkan skickade sen ett foto på när skrinet var öppet så jag fick se vad som var i. Det var ett fotografi från barndomen. Birkan berättade att fotografier fångar energier och självklart kan man titta på det och minnas gamla goda tider och må bra... Så jag hade rätt i allt jag sagt!

Birkan skickade mig ett foto på ett till och jag kände att det skulle gå sämre. Jag kände att det var mycket svårare med detta och sa det till Birkan. Han sa då att jag skulle blunda och fokusera på mitt hjärtchakra. Vilka känslor fick jag? Jag sa då att jag fick fram leenden och skratt... Sen fick jag inte fram något mer och jag sa det till Birkan. Att jag kunde inte. Efter mycket försök skickade Birkan sen fotot på när skrinet var öppet. Däri låg en vigselring. Birkan sa att jag hade rätt när jag nämnde skratt och leeden eftersom folk är glada när det är bröllop, men vad som hände sen var att jag öppnade mina ögon och tappade kontakten som jag fått upp.

Men vi gav inte upp där, Birkan skulle låta mig försöka igen, men denna gång direkt i kameran istället för foto. Han tog ett skrin och så la han faktiskt ner 2 saker för att jag skulle få extra mycket intryck. Denna gång blundade jag på en gång och fokuserade på hjärtchakrat. På en gång kände jag att det var något som lugnade och gav rofylldhet. Jag kände att det var någon form av rökelse eller nåt, men det sa jag aldrig. Sen kände jag att det var något som gjorde en på bra humör och sådär... Det var typ vad jag fick fram.

När Birkan sen öppnade asken och visade vad han hade lagt i så var det en knippe örter (minns inte exakt vad det var, men det var något liknande salvia) samt en liten Buddha staty :-D Så visst blir man lugnt av de torkade örterna när man tänder dem samt glädjefylld av Buddhan ;) Jag misstänkte nästan att det skulle vara någon liten miniatyr staty, men det sa jag inte heller ;-)

Sen sa Birkan "Enough boxes for today!" - Tack och lov! Men då kom nästa övning... Han sa att han skulle kalla på två ärkeänglar som skulle ställa sig på varsin sida om honom och jag skulle berätta vilka de var. Jag blev genast orolig för när han hade kallat på två av sina guider när jag gick hans mediumutbildning på Sheraton hotell så såg jag ingenting.

Men i alla falll... Birkan skjöt bak sin stol lite och bad mig ge honom ett ögonblick så att änglarna kunde komma. Plötsligt var det som att jag såg att det gnistrade till en snabb sekund runt Birkan och direkt därefter öppnade han sina ögon och sa att de var där.

Nästan på en gång kände jag att den ena var manlig och den andra kvinnlig (OBS! Änglar har inga kön, men anledningn för att man ändå kallar dem man eller kvinna är utifrån deras antingen maskulina eller feminina egenskaper). Men därefter tog det ganska stopp. Birkan bad mig då att fokusera på en ängel i taget och sa att jag skulle börja med den manliga. Jag skulle säga det absolut första namn som jag fick upp i huvudet. Det första namnet jag kom att tänka på var Raguel så jag sa det. Birkan var tyst en stund och sa att det var inte Raguel som stod bredvi honom, MEN att Raguel var närvarande. Birkan brukar nämligen alltid kalla på Ärkeängel Raguel när han ska ha lektioner och så.

Jag fick försöka igen. Jag var tyst länge... Birkan bad mig att säga om jag såg några färger, symboler eller hörde någon annat namn. Jag satt tyst ännu mer... Till slut utbrast Birkan "Say it! I can see all the way from here that  you have a name in your mind - you are just not saying it!" Tveksamt sa jag då "Michael" varpå Birkan igen utbrister "YES! Why didn't you just say that?!" Jag svarade att det var för att jag inte ville ha fel, men då sa Birkan "SO WHAT?! The only thing that happens if you are wrong is that the angels will correct you" och sen sa han att om jag inte chansar så vet jag ju inte om jag har rätt eller fel.

Efter att vi löst vem den maskulina ängeln var så fick jag nu testa den feminina. Jag var såklart mycket nervös inför denna också, men tänkte att det inte skulle ta exakt lika lång tid denna gång. Så ganska snabbt svarade jag Jofiel. Birkan sa att det inte var Jofiel - MEN att han mycket väl förstod att jag svarat det. Det rätta svaret var Haniel och Birkan sa att Jofiel och Haniel är så otroligt lika att de nästan är som tvillingar. Så att jag svarade som jag gjorde var helt förståeligt.

Puh! Så var det över... Därefter talade vi om skyddsänglar. Birkan berättade att en person oftast har två skyddsänglar bakom sig varav den ena oftast är knäpptyst och endast kommunicerar med "sin människa", medan den andra kan vara mer öppen och tala med t.ex. medium. Birkan sa också att jag inte skulle bli förvånad om jag såg t.ex. en munk eller en indian bakom en person. Dessa befolkningar med indianer och munkar minskas och blir färre och färre. Därför är det svårt för dem att återfödas in till sitt folk. Därför väljer de andra som de kan vägleda in på samma andliga väg som de levt efter under sina liv.

måndag 4 juli 2016

Nina + Shamoon = SANT!!! ♥ Min nya kärlek

Jag har som sagt träffat en ny som mitt hjärta bankar otroligt hårt för. Han har det snyggaste namnet i världen; Shamoon. Såhär träffades vi...

Jag hade jobbat på Digaloo den 11 maj och bestämde mig för att gå hem kl. 18:00. Jag visste dock att jag inte hade mycket pengar kvar på mitt SL-kort som reskassa. Skulle jag fylla på det på Pressbyrån i S:t Eriksplan eller på MyWay i Hagsätra? Jag valde Pressbyrån för jag tyckte att det var lika bra att få det gjort. Det var helt tomt så jag gick direkt fram till kassan där jag såg att kassören var en desi.

- Jag vill ladda på det med 200:- helt pris, sa jag.

Han laddar på kortet och räcker mig det

 - Bohat shukriya svarade jag och började gå.

Han räcker upp min 500-kronorssedel och frågar om jag inte vill ha växeln...

SÅÅÅÅ PIIINSAAAMT!!!

- Eh joo, svarde jag rodnande och gick tillbaka.

- Hur har du lärt bohat shukriya, frågade han

- Jag är ihop med en pakistanier, svarade jag.

- Fortfarande? frågade han,

- Aa.., svarade jag, Synd

- Ja.., sa han då lite besviket. Komma tillbaka när singel.

- Absolut, svarade jag med glimten i ögat ;-)

Och så höll han på att råka ge mig endast 200 kr i växel:-P Var hade vi våra tankar någonstans egentligen haha...

När jag gick därifrån så kände jag att det var något speciellt med honom och att jag behövde träffa honom igen. Framför allt behövde han få en snyggare bild av mig! Jag såg ju ut som skit! Jag hade ju suttit kl.08-18 på jobbet med att kuvertera så jag hade tagit mjukisbyxor, t-shirt, gympaskor, allt hår i en flätad hästsvans, osminkad... Not nice!

Jag skulle jobba dagen efter också och jag tänkte att jag måste träffa den där kassören igen. För att han skulle få en mer korrekt bild av hur jag såg ut valde jag svarta 3/4 långa leggings, en blekrosa t-shirt med glittriga fjädrar på, höga platåklackskor, snygga blekrosa långa örhängen, smink... Helt klart bättre än dagen innan ;-)

Under tiden på jobbet så hade jag håret i två flätor men innan jag gick in på Pressbyrån släppte jag ut dem. Jag undrade också vad jag skulle göra på Pressbyrån för jag behövde ju ha en anledning att gå in där, men det hade jag ju inte. Då tänkte jag att jag kunde köpa tuggummin för det går alltid åt. Jag tog mod till mig och gick in.

Jag stod som den tredje i kön och jag tittade bakåt och bad om att ingen skulle komma efter mig. Det gjorde det inte heller och det blev min tur att komma fram. Han frågade hur jag mådde och jag skulle "imponera" igen och svara på hans modersmål, men de enkla orden var nästan som bortblåsta ur skallen. Till slut kom jag på det och svarade lite stammande "mein theek hoon..."

Han började prata mer med mig och jag frågade var han kom ifrån. Han trodde han hade berättat det dagen innan, men han hade faktiskt inte det. Han bad mig gissa var jag trodde att han kom ifrån. Jag ville gissa Pakistan, men tänkte att det skulle vara för otroligt för att kunna vara sant. Alla jag snackar med brukar ju komma från Pakistan så ännu en skulle vara ganska liten chans resonerade jag. Därför chansade jag på Indien, men när han sa Pakistan så blev jag helt häpen - men glatt överraskad ;-)

Jag frågade vilken stad och han svarade Lahore. Jag ba "neej, vad tråkigt" och han ba "varför då?" och jag ba men därför typ haha... Jag berättade att min partner var från Karachi... Sen frågade denna underbara kassör om jag hade bråttom eller om jag ville stanna lite. ALLTSÅ DET VAR PRECIS VAD JAG VILLE HÖRA!!! :D ♥

Jag tog mina tuggummin och ställde mig åt sidan. Han frågade mig vad jag hette och jag sa Nina. Han sa att det var jättefint. Sen frågade jag honom vad han hette och när han svarade Shamoon så blev jag alldeles förvånad och ba "Shamoon?" och han sa ja. Alltså jag trodde inte att det fanns så vackra namn i världen. Det är absolut det vackraste namn jag hört! ♥

Vi pratade mycket, jag och Shamoon, och jag berättade om mitt jobbiga liv jag hade med min partner Kashan. Jag berättade att det var tråkigt och inget hände. Shamoon sa "jag vet, det är sådär de är, bara kommer hem från jobbet och går direkt och lägger sig och bang boom..." Jag blev alldeles häpen! Shamoon satte ord på hur jag verkligen hade det utan att jag ens berättat allt! ;-O ♥

Jag stod där och pratade med honom i ca 1 timme. Självklart var Shamoon tvungen att hjälpa kunderna när de kom, men sen fortsatte vi prata. Han gav mig också så fina komplimanger. Inte sliskiga eller smöriga - utan genuina. Han menade verkligen vartenda fina ord han sa till mig ♥ Sen sa Shamoon "du kanske måste åka snart eller, han ligger väl där hemma och kollar på klockan och undrar var du är...." ALLTSÅ DENNA MÄNNISKA!!! Han visste verkligen vad jag gick igenom! Det var så skönt att slippa berätta om allt jobbigt - han visste redan och det var så skönt!

Shamoon frågade sen innan jag gick om vi kunde byta nummer - PRECIS VAD JAG FÖRSÖKT SAMLA MOD TILL ATT FRÅGA!!! :D ♥ Självklart fick han det!!! Sen kramade han mig och därefter tittade han på mig och ba "alltså åååhhh du är så gullig! ... Får jag ge dig en till kram?" Självklart fick han det och så fick jag en puss på kinden! ♥

Sen gick jag och jag sa till honom "Skriv till mig nu - på en gång!" och när jag kom på tunnelbanan fick jag ett meddelande från honom. ÅH JAG VAR SÅ LYCKLIG!!! ♥ Det var något med honom som bara fick mig att falla. För det var precis vad jag gjorde. Jag föll. Han var så underbar! ♥


VAD HÄNDE SEN DÅ?


Jo, vi sms:ade med varandra så fort vi hade chansen. Jag kunde ju inte sms:a framför Kashan, men om jag var ute eller satt i vardagsrummet (och Kashan var i sovrummet) så messade/chattade vi så mycket vi kunde. Redan på fredagen eller lördagen, alltså 2-3 dagar efter att jag bad om att få mitt SL-kort påfyllt, skrev vi att vi älskade varandra. Shamoon skrev till mig "Seriously, vad har du gjort med mig?", haha men han då! ♥

På den lördagen samma vecka åkte jag till Bandhagen och mötte upp min kusin Jimmy för att få lite begagnade böcker. Under hela vägen dit och hem snackade jag med Shamoon i mobilen. Det kändes så bra att prata med honom och vi pratade just om hur fort allting gått. Inom bara några dagar var vi kära i varandra! Helt sjukt, men så fantastiskt underbart ♥


FÖRSTA DEJTEN

Redan på måndagen som följde (16 maj 2016) kom han till Hagsätra där jag bor. Problemet var ju att ingen fick se oss tillsammans då Kashans vänner lätt skulle kunnat se och och tjalla till honom att jag träffade en annan. Visst var det dumt, men dragningen som jag kände till Shamoon gick inte att hejda...

Jag tog på mig min kurta och färgglada leggings samt beige skinnjacka. Jag var en kvart sen, men han väntade så snällt där vid tunnelbanan. Vi hade dock kommit överens om att jag skulle gå en bit före och han bara följa efter så att ingen skulle se oss tillsammans. Men när jag kom till en tunnel en bit från centrum kände jag att det var lugnt och jag väntade in honom.

Han kom fram och gav mig en kram, sen fortsatte vi mot en skog som finns här. Shamoon frågade mig om jag var nervös. Såklart att jag var lite nervös, men det kändes otroligt bra ändå faktiskt. Vi satte oss på en bänk och där pratade vi och kramades. Jag hade fortfarande lite svårt för att pussas då jag faktiskt fortfarande var i ett förhållande och det gick så snabbt.

När vi hades suttit ganska länge så gick vi upp i skogen faktiskt. Shamoon trodde att det skulle vara varmare där, men det var det inte så jag frös så jag skakade och hackade tänder. Han fick då krama om mig länge och till slut så blev jag lugn faktiskt. Så småning om gick det lättare att pussas också. Åh det var så underbart! ♥

Sen när några timmar hade passerat var det dags att börja ta sig hemåt. Han till sig och jag till mig. Jag ville inte det, men självklart var vi tvugna och det var väldigt kallt faktiskt. Vi gick från skogen hållandes händer och jag sa till honom att han bara blev sötare och sötare för varje gång man tittade på honom. Jag gav honom massor med pussar. Jag minns när vi var vid den där tunneln som jag nämnde tidigare och vi skulle ta farväl. Jag pussade honom då och vi sa hej då, men jag ville pussa honom igen så han ba "aha, igen?"  men gladeligen såklart ;-)

Åh, det kändes inte alls kul att gå från honom! Han var så het! Han hade solbrillor, snygg jacka, sexigt hår... Just perfect!


HEMMA HOS HONOM

Redan dagen efter träffen i skogen åkte jag hem till Shamoon. Han bor i Flemingsberg och där bor Kashans kompisar så jag var ganska nervös över att åka dit. Lite rädd faktiskt utifall någon skulle se oss och tjalla. Men kärleken var så stark, jag ville verkligen träffa Shamoon!

Tyvärr så kom jag inte iväg så tidigt som jag hade hoppats på för Kashan bråkade i fan en hel timme innan jag skulle gå! Inte kunde jag ju berätta heller att jag var tvungen att gå för jag skulle ut... Då hade det tagit hus i helvete...

Men Shamoon var inte ett dugg arg över att jag kom en timme sent. Såklart synd, men vi båda var ju fortfarande bara överlyckliga att se varandra. Shamoon ringde mig redan när jag satte mig på tunnelbanan till Rågsved för att ta bussen därifrån. Vi kunde inte hålla oss med att prata med varandra haha...

När bussen kom till Flempan stod han där och vi gick som vilket par som helst. Det kändes verkligen som att vi var ett riktigt par. Som att han var min och jag hans. Jag orkade inte oroa mig för i fall någon skulle se oss. Det kändes bara så magiskt!

Vi handlade med oss lite hem och väl hemma hos honom reagerade jag först på hur litet det var. Jag visste inte att han bara bodde i en etta haha... Men det var mysigt! ;-) Vi satte oss i hans soffa och bara tittade på varandra. Jag minns hur han flera gånger skakade på huvudet och frågade om allt bara var en dröm. Han kunde inte tro att det var sant. Inte jag heller. Men det var det och det var helt underbart! ♥

Sen började vi faktiskt mysa och det ena ledde till det andra... Ja, ni förstår nog vad jag menar ;-) Sen låg vi bara där i sängen och snackade resten av tiden. Jag minns hur jag kände ångest över att behöva åka hem. Jag ville inte hem. Jag ville inte till Kashan. Jag ville stanna. Stanna med denna underbara man Shamoon ♥

Men tyvärr kunde jag inte det och mycket motvilligt gick vi mot bussen. "Tyvärr" så missade vi den så vi var tvungna att vänta på nästa. Vi ställde oss inne vid spärrarna till pendeltåget. Sen när vi skulle gå ut till busshållplatsen och jag vände mig om stod Kashans kompis där som jag hade åkt till Örebro med!!! :-O Jag fick panik, men försökte tänka bort det. Jag ville ju faktiskt ändå att det skulle ta slut med Kashan så snart som möjligt...


ERKÄNNANDET FÖR KASHAN

Torsdagen som följde (19 maj 2016) satt jag som vanligt och chattade med Shamoon. Såklart att det var riskfyllt när Kashan var hemma, men jag kunde inte hejda mig. Just denna kväll hände dock det som inte fick hända, men som jag ändå är glad hände...

Kashan sa vid 22:30 att han skulle lägga sig för han var trött. Sen gick han in i sovrummet och stängde dörren. Jag satt uppe en stund till med laptopen - och självklart chattade jag med Shamoon. Plötsligt en knappt halvtimme senare ser jag Kashan komma gående emot mig. "Shit! Jag har inte hunnit radera chatten!" var allt jag tänkte.

Kashan kom självklart och skulle tvinga mig att visa honom både min mobil och laptop. Jag total vägrade eftersom han skulle ha sett att jag chattat med Shamoon då. Jag var alldeles för feg att erkänna samtidigt som jag ville att det skulle ta slut.

Jag tror att Kashan satt bredvid mig i nästan 1 timme. Åtminstone 30-45 min och sa att om jag inte har något att dölja eller inte gjort något fel så borde jag visa min mobil. Fortfarande så vägrade jag och satte mig på mobilen då han försökte ta den.

Till slut tröttnade Kashan och gick på toa. Då skyndade jag mig att radera chatten, fastän det nu var helt onödigt. Efter att Kashan gått in i rummet igen gick jag också dit och la mig. Det var lite spänt, men sen frågade han mig rakt ut om jag hade någon annan. Jag kunde inte dölja det längre. Jag erkände och även att jag ville göra slut.

Jag och Kashan sov sen efter att vi båga gråtit lite. På morgonen frågade Kashan mig flera gånger igen om det verkligen var vad jag ville. Det gjorde ont, men jag kunde inte backa ur. Jag ville innerst inne att det skulle ta slut så det var bara att bita ihop. Efter några timmar var Kashan borta för gott och Shamoon var äntligen min!


FÖRSTA NATTEN TILLSAMMANS

Den fredagen jag kastade ut Kashan (20 maj 2016), åkte jag och träffade Shamoon på kvällen. Jag hade snackat med honom i mobilen först vid 17-18 tiden och han hade då föreslagit att jag kunde komma och sova över hos honom den natten om jag ville. Självklart ville jag det! Var bara lite orolig över vad mamma skulle säga...

Hur som helst så åkte jag. Mamma trodde först att jag skojade när jag sa att jag skulle sova borta, men det var högst verkligt ;) Jag tog bussen till Älvsjö för att möta upp honom när han var på väg hem från jobbet. När jag kom dit till spärrarna kom han upp för trappen och vi kramade om varandra. Sen när vi kom ner stod vi och höll om varandra och bara log. Vi var så glada! Väl på tåget satt vi mitt emot varandra och log ännu mer.

Innan vi gick hem gick vi och köpte kebabpizza. Sen hade vi en supermysig kväll och allt kändes bara så bra! Jag hade tagit med mig supergulligt lingerie också. Vit spets och så hade jag vita strumpbyxor till. Jag kommer aldrig glömma hans ansiktsuttryck när han såg mig i det! Jag hade bytt om på toaletten och när jag kom ut så blundade han först, men sen öppnade han ögonen och hans ögon blev stora som jordglober! Ni vet det uttrycket brudgummer har när de får se sina brudar för första gången? Så såg Shamoon ut i ansiktet!

När jag sen kom och satte mig i hans famn var han alldeles häpen. Han bara tog på mig (inte taffsade!) och trodde inte att det var sant. Han sa att jag var så vacker och att han aldrig sett något liknande. Jag kände mig så lycklig! Shamoon gav mig all kärlek som jag saknade hos Kashan.

Resten av natten hade vi hur mysigt som helst och det blev såklart mycket romantik. Vi åt pizzan vid 4-tiden på morgonen och sen sov vi kanske någon timme efter det. Jag tyckte lite synd om Shamoon som skulle upp och jobba kl,8 på morgonen! Men han tyckte att det var värt att vara vaken ;-)


DAGEN EFTER

Det första jag såg när jag öppnade mina ögon var Shamoon som satt bredvid mig på sängkanten. Det var lite creepy haha, men kändes fantastiskt. Han berättade att han var tvungen att gå till jobbet, men att jag kunde sova vidare. Han hade lagt nycklar på bordet. Jag fick även höra efteråt att jag tydligen haft ett leende på läpparna under tiden jag sov samt att han inte alls hade suttit och stirrat på mig tills jag vaknat såsom jag hade trott. Han skulle försiktigt ge mig en puss innan han gick, men jag hade öppnat ögonen så fort han hade börjat närma sig mig haha... - Mujhy maaf kardo, meri jaan :-*

När han gick sen kändes det jättetomt. Jag kunde inte alls somna om. Bara låg och drog mig. Måste berätta också att Shamoon har världens skönaste säng! Det är som att sova på ett moln! Tänk sen han bredvid ;-) Man tror att man är i himlen då haha...

Efter att jag legat där i sängen några timmar och såklart chatta med min älskling så gick jag motvilligt upp och började fixa mig. Jag klädde på mig, sminkade mig, borstade håret och sådär. Sen ville jag självklart göra något för att överraska honom så jag diskade och städade lite ;-) När det var klart så fixade jag ihop mina saker och gick därifrån.

Jag tog då pendeltåget till Karlberg och gick till S:t Eriksplan och till Pressbyrån som Shamoon jobbade i för att lämna nycklarna och pussa honom lite ;-) Jag stannade dock inte så länge för hans kompis från Pakistan hade kommit och hade ingenstans att ta vägen så han var också där. Shamoon och han skulle umgås hela dagen och även halva kommande dagen. Det var lite därför jag diskade också, för att det liksom skulle se snyggt ut när han skulle ta hem sin kompis ;-)

Jag sa inget till Shamoon om vad jag hade gjort, men avslöjade mig lite när jag hela tiden skrev och frågade om han hade kommit hem haha... Så han förstod att jag hade gjort någonting, men inte vad. Sen fick jag detta:


OBS! Han talar svenska, men det händer ibland att vi börjar tala engelska haha... ;)

Nu vet ni hur det började i alla fall, men det kommer fler inlägg om oss :-* ♥