Klockorna ringde idag, begravning imorgon...

Idag kl.11:00 så var jag, mamma och farmor i Söderledskyrkan i Hökarängen som var en av de tre kyrkor som skulle ringa i klockorna för pappa. Dagens tema på själva mässan var Jesu dop. Det var rätt vackert att lyssna på. Sen berättade de om de som blivit döpta. Efter det berättade de om dem som avlett. Det andra namnet kvinnan läste upp var "Jan-Erik Berghäll, i en ålder av 48 år" och så tände de ett ljus. I samband med det så kändes det som en varm våg som sköljde genom mig och jag hade lust att bara spruta tårar. Mamma och farmor likaså.

Varför lästes min pappas namn upp?! Han är 48 år - han har många år kvar att leva?! De måste ha fått fel namn! Inte min pappa! Min pappa ska leva! :'(

Jag förstår fortfarande inte att han är död. Pappa har under vissa perioder i livet varit lite frånvarande så det känns som att det är en sån period igen och att man bara väntar på att han ska höra av sig igen. Det gör ont att veta att den stunden inte kommer att komma. Jag är dock tacksam över att vi han få lite kontakt på slutet igen så att han inte dog uppe i Norrtälje skogen med sin sambo Cina, eftersom vi inte hade så mycket kontakt när han var hos henne.

Hur som helst så struntar jag i allt som han hade kunnat gjort bättre. Han var även en underbar pappa på sitt egna lilla vis som proppade i mig lärdomar så fort jag kunde förstå saker och ända tills sista samtalet vi hade som var dagen innan han avled.

Det är med stor sorg och saknad jag släpar mina tunga steg mot Skogskyrkogården imorgon. Jag ska snart ta ett bad och fräscha upp mig till imorgon. Skolarbetena börjar läggas på hög, men så får det bli. Pappa kommer fortfarande först. ♥