måndag 4 maj 2015

20 år och vuxen! :D ♥

Idag har man alltså levt i 7305 dagar och är därmed 20 år och äntligen vuxen! Nu är man inte längre tonåring och det känns fantastiskt! :D ♥

Har haft en fin dag idag. Började dock med att jobba, fast det valde jag frivilligt i fredags. Eftersom jag bara extra jobbar så kunde jag ha tackat nej, fast då hade jag bara suttit hemma. Sitter jag hemma kan jag lika gärna sitta på jobbet och därmed tjäna pengar också ;)

Idag fick fler på jobbet reda på att jag nu är ett certifierat medium och de tyckte att det är både coolt och läskigt haha :-P Jag fick prova på en och jag beskrev en man som hon mycket väl kände igen. Det enda som nu gjort mig förvirrad är att mannen jag fick kontakt med lever. Jag trodde jag skulle få tag i någon som är avliden :-S

Detta gör att jag nu funderar på om jag är en sån där blandning som kallas synskt medium? Jag ska fråga Birkan om vad han tror när jag samtalar med honom via Skype på tisdag nästa vecka. Jag har nämligen köpt en sittning med honom ;-)


lördag 2 maj 2015

Är nu certifierat änglamedium av Birkan Tore!!! :D ♥


Dag 1

I lördags var det första dagen av kursen Angelic Mediumship Certification hos Birkan Tore på Sheraton Hotel i Stockholm. När jag kom dit såg jag att det låg konferensrum en trappa upp och gick dit för att se om kursen var där. En man frågade vart jag skulle och jag sa till Birkan. Då pekade han på en kö med människor och sa att dem också skulle dit så jag kunde gå och ställa mig i kö. När jag stod där var jag otroligt förväntansfull och en aning nervös. Jag kom till slut fram till Birkans syster Ersin Davidson som stod och prickade av ens namn på en lista över kursdeltagare. När hon hade prickat av så var det bara att gå in och sätta sig.

När jag kom in så satte jag mig ytterst på tredje raden. Jag ville att Birkan skulle komma på en gång. Längtade så efter att få se honom i verkligheten efter att ha sett honom på tv för första gången i tv-programmet "Det Okända" år 2011 och därefter följt honom på nätet. Så strax före kl.10:00 kommer han gående förbi mig mot scenen. Jag kunde inte förstå att det var sant! Jag var hos Birkan - något som jag trodde att jag bara kunde drömma om. Tyvärr så hade han dock plattat ut sina vackra lockar :( Men han var lika gullig ändå :D )

Birkan hade lite problem med att sätta på sig mikrofonen så han fick be om hjälp och skämtade sen "How many blonds does it take to put on a mic? Two" ;) Hur som helst började "lektionen". Det första Birkan tog upp var hur det kom sig att vi alla satt där. Att det berodde på en anledning, att universum förde oss dit av en anledning. Sen berättade han också att när man jobbar som medium så är det något man frivilligt gör för alltid. Det är inget man stänger av och på efter behag. Han började prata lite om ansvaret man har som medium och började sen gå igenom alla de olika "klara sinnena" d.v.s. klärvoajans (klart seende), kläraudiens (klart hörande), klärsensens (klart kännande) och klärkognens (klart vetande). Han fick oss förstå hur samtalen kommer att ge sig uttryck via dessa "klara sinnen"...

Birkan presenterade även en till person för oss - sin fästman. De ska gifta sig nästa månad och de såg så kära ut ♥ Efter lunch när vi väntade på alla att komma tillbaka så var det bara några få av oss elever i salen. Birkan tittade på mig, log stort och mimade "Hi!" Jag log tillbaka ☺

Måste också bara dela med mig av världens roligaste händelse! När alla hade gått in och satt sig kom även en afrikansk man med kostym och portfölj och satte sig bland oss. Alla fick en känsla av att något var fel och att han inte passade in, men tänkte att man inte ska ha fördomar och att det vara trevligt att han var där. Hur som helst så reste mannen sig upp och gick efter en timme. Alla tänkte och undrade om han redan hade gett upp o.O Men sen när det blev rast fick vi höra varför - han hade varit i FEL klass!!! Mannen skulle till någon arbetsintervju för Emirates Airlines, men hamnade istället hos oss som talade om döda, änglar och annat :-P Vi skrattade säkert konstant i 5 min och fortfarande då och då hela dagen. Birkan skrattade tills han fick tårar och han satte sig på huk ;)

Birkan fortsatte sen prata på och det var bara att anteckna på. Det var självklart frivilligt om man ville anteckna, men jag gjorde det tills det nästan rykte om pennan ;) Under tiden han pratade hörde vi massa hög musik utanför fönstret. Birkan gick fram och tittade vad det var och sa att vi alla skulle kolla på det för det var en massa folk som festade på som bara den och hade det jätte trevligt sa han ;) När vi kollade förklarade vi för honom att det var studenter på ett studentflak. Han tyckte det var en väldigt konstig tradition och sa "really? So you throw them on a truck and add some music?" Ja, det är precis så Birkan ;)

Dagen avslutades med två övningar. Vi satte oss två och två mittemot varandra. Det vi gjorde var att först scanna av området runt vår klient och se om vi kunde se skyddsänglarna som stod bakom och därefter skulle vi höra om de hade något budskap till vår klient. Jag hade väldigt svårt att se någonting, men fick budskap om att min klient inte skulle stressa utan ta det lugnt. Hon nickade instämmande så det verkade vara en fullträff. Därefter fick vi gå hem och Birkan sa att vi skulle släppa det andliga för dagen och bara ha det trevligt och helst titta på en komedifilm eller några gulliga klipp på youtube.




I väntan på Birkan... ♥



DAG 2

Andra dagen började med att Birkan kollade in våra auror. Han stod på scenen och blickade ut över oss alla och sa att allt såg bra ut och att alla hade sina vita bubblor av ljus. Senare så gjorde han "ett trick" med våra auror. Han sa att alla vi hade en massa lila i aurorna ovanför våra huvuden eftersom vi satt och lyssnade på spirituell information. PLÖTSLIGT - stampade han hårt med ena foten i golvet! Sen skrattade han till och sa att alla våra auror ändrade färg till gul/orange p.g.a. paniken ;) Innan vi fick rast gjorde vi en djup och kraftfull meditation ledd av Ersin. Den meditationen skulle rena vår karma så att vi skulle kunna släppa taget om undermedvetna saker som hänt oss i tidigare liv.  Därefter blev det rast och sen så började Birkan gå igenom olika personer/väsen som finns på andra sidan, vad deras uppgifter är o.s.v.

På eftermiddagen var det två nya övningar. Den här gången skulle man sätta sig med en ny partner. Uppgiften den här gången var att scanna av området runt vår klient och se om det stod någon ande med dem. Jag hade som vanligt svårt att se något, men tyckte att jag kände av en manlig närvaro och senare kom det fram en liten bild på en man. Jag förklarade allt jag såg och hon hade väl någon eller två som hon misstänkte att det kunde vara. När hon kollade runt mig så såg hon en kvinna lite snett bakom mig och sen en man lite snett framför mig. Hon sa att mannen inte såg så gammal ut, ca 40 år, och att han ställde sig väldigt kraftfullt med kraft framför mig och ställde sig som en dörrvakt. Hon sa att känslan hon fick var att han var beskyddande. Jag fick bara upp en som är helt solklar som det kunde vara; älskade pappa ♥

Lite senare gjorde vi den andra övningen och då fick vi hitta en ny partner. Vi småpratade lite innan och hon berättade att hon hade gått hur många kurser som helst. "Shit!" tänkte jag nervöst. "Hur ska jag kunna ligga på hennes nivå?" Men så tänkte jag på det som Birkan sagt. Alla är likadana och ligger på samma nivå därinne. Sen ska man inte försöka imponera på klienten utan vilja hjälpa så man gör bara så gott man kan. När jag började så såg jag ingenting. Jag satt en stund och försökte, men det gick inte. Då kom jag att tänka på en annan sak Birkan sagt. Att fastar man så stannar hela kommunikationen upp. Så man måste börja prata med sin klient och få ur sig något i alla fall så att man skapar ett flöde så att mer information kan ramla ned i huvudet.

Eftersom jag inte såg något började jag med att ställa frågor eftersom jag har lättare för att höra. "Har jag någon med mig? Ja. Är det en man? Nej. Är det en kvinna? Ja" Då berättade jag det för min klient. Jag blundade sen och fick fram lite symboler som jag berättade för min klient. Sen från ingenstans såg jag ett porträtt på en kvinna! Jag förklarade hennes utseende, grått lite lockigt hår, glasögon, ett brett men tunt leende... Min klient frågade mig då vad kvinnan hade för skor. "Herregud, hur ska jag veta det?!" tänkte jag i panik eftersom jag inte ens hade sett benen på kvinnan utan endast huvudet, samtidigt som jag sa att jag skulle se efter. Så fort jag slöt mina ögon fick jag se ett par träskor. Jag tyckte det var väldigt udda och blev tveksam, men var tvungen att säga vad jag fick fram. Min klient nickade då flera gånger och sa "det är min farmor!" Allt som jag fick fram stämde precis! Snacka om att jag var stolt när jag gick hem för dagen ;D

Fotot tillhör Birkan Tore! Järngänget ♥




Fotot tillhör Birkan Tore!

Bilden tillhör Magdalena Hultqvist!




20 min kafferas om dagen ;-D
Satt och myste lite i fönstret under lunchrasten


DAG 3

På morgonen när jag kom till Sheraton så var jag jätteglad över att jag faktiskt skulle bli certifierad samma dag. Så underbart! Vi skulle även vara i en ny sal, Gripsholm, som ligger på entréplan. Tidigare hade vi varit i Hagasalen. När jag var på väg in i salen kom Birkan samtidigt ut ur den så att vi korsade varandra. Han tvärstannade, tittade på mig från topp till tå och sa samtidigt seriöst "I looove that outfit!" Jag blev överlycklig och sa med ett stort leende "really?" Han var fortfarande lika seriös och sa "great!" Sen fortsatte vi mot våra motsatta håll. Åh vad jag var lycklig! Det där gjorde min dag helt totalt!

Jag satte mig i mitten på den andra raden. Birkan började prata och jag anteckande som vanligt. Dock inte lika mycket som dagen innan. Det var bra att Birkan tog upp mycket av sina egna erfarenheter så att man vet hur man ska hantera vissa situationer. Ett exempel på vad som hänt honom är att han fick kontakt med en mans avlidna syster, men mannen sa att han inte hade någon syster. Ett annat exempel som hänt honom är att han fick kontakt med en kvinnas avlidne pappa, men hon sa att hennes pappa lever. I båda exemplen kontrollerade Birkan med andarna en extra gång, men de var säkra på sin sak. När de är det så har de rätt och människorna fel! Det kom fram sen att i det första exemplet var det mannens styvsyster och i det andra exemplet kvinnans biologiska pappa (som hon blivit tillsagt att inte tala om -.-).

Måste berätta en annan sak som Birkan berättade. Han lurade nämligen en ande en gång :-P Birkan skulle just till att sova när det kom en super artig ande och ba "Excuse me, sir?" Birkan orkade inte snacka med anden så han gjorde som han brukar göra ibland; låtsades inte se den. Anden fortsatte "Sir, excuse me?" varpå Birkan tittade på anden och sa "Can't you see I'm in my bed, in my pyjamas, trying to sleep?" Den artiga anden bad då om ursäkt och började backa. Birkan sa då till den att de kunde talas vid en annan dag, och det tyckte anden lät bra. Men så fort anden drog så blockade Birkan huset så att anden inte kunde komma in igen hahahaha X'-D

Tillbaka till kurs och utlärning, så kallade Birkan sen på sina två skyddsguider. De ställde sig på varsin sida om honom och vi skulle berätta hur de såg ut, vad de hade jobbat med på jorden, vad de hette - allt som vi kunde veta om dem. Jag hade svårt att se eftersom jag som jag nämnt tidigare har lättare för att känna och höra. Därför såg det lite kul ut för mig när Birkan tittade på sina guider för för mig såg det ut som att han tittade ut i tomma intet :-P

Därefter skulle vi titta på varandras skyddsguider. Jag och en tjej satte oss tillsammans och vi hade riktigt kul faktiskt när vi berättade om dem. Jag såg en man bredvid henne på hennes ena sida med en sköld och en medeltidskvinna snett bakom henne. Hon såg en vacker kvinna på min ena sida och en sprallig man på min andra som hade hög svart hatt. Honom, som hon fick namnet Alfred av, skrattade vi jätte mycket åt. Vi klickade jättebra som vänner så vi bestämde oss senare för att byta nummer ;)

En annan övning vi gjorde var som "slutprovet" enligt mig. Den här gången skulle vi verkligen jobba som medium på riktigt för varandra. Vi kände efter om det fanns någon som ande på andra sidan som ville prata. Birkan sa att det kanske finns flera eller ingen alls. Man får helt enkelt se. Ett tips från Birkan var också att om man inte får kontakt med någon ande så kan man alltid ta kontakt med skyddsguiderna för de har man alltid med sig. När jag skulle kontakta så såg jag fortfarande ingenting. Sen kände jag av både en man och en kvinna. Precis som Birkan nämnt så är det alltid bara en som kliver fram och överröstar alla andra och det gjorde kvinnan. Först såg jag bara en massa konstiga symboler och så hörde jag "jag saknar dig". Hon kändes även som en släkting. Bland de sista symbolerna jag fick se var en tygbit med två nålar i. Skumt tyckte jag. Sen fick jag se en äldre dam som satt i en soffa lite krokryggad. Hon var tunn och smal och hade mörkt hår. När jag berättade detta sa min klient att det var hennes mormor. Hon såg exakt ut så som jag beskrivit och hon tyckte mycket om att sy. Ännu en fullträff med andra ord :D

Ett känslosamt avslut... På eftermiddagen fick vi lära oss hur man skickar över andar till andra sidan via ljusportaler och vi öppnade en sådan i Nepal för alla andar som dog i jordbävningen för några dagar sen. När det närmade sig slutet på dagen och slutet på kursen blev det mycket känslosamt. Birkan sa att han var så stolt över oss och han fick tårar i ögonen. Även Matty hade tårar i ögonen och sa att han var så stolt över Birkan och att det var första gången han fick se hur Birkan arbetar... Åh, ingen ville att det skulle vara slut :( Innan vi gick passade vi alla på att fota med Birkan, ta autografer och annat. När jag gick fram och kramade och fotade med honom så sa jag till honom att jag tyckte jättemycket om kursen. Han blev glad, gav mig en till kram och tackade för att jag kom. Sen tog jag mitt certifikat hos Matty. Han sa till mig "I like your jacket!" Jag skrattade och sa "Birkan said the same" De har samma smak, haha ;) Sen gick och tog en selfie också med Birkan och begav mig sen hemåt - nu som certifierat änglamedium! ♥


En snabb koll på mobilen innan dagen började 

Fotot tillhör Cecilia Andris!

Fotot tillhör Sofia Andris!

Fotot tillhör Anne-Marie Schönfeldt!

Fotot tillhör Sofia Nordgren! Ett mycket roligt minne då hon dansade och Birkan försökte härma ;)

En snabb gruppselfie innan det var dags att börja igen :-D




Ny omslagsbild på facebook ;) ♥

Birkan ville att man skulle lägga upp bilder man har tagit på hans sida. Han gillade tydligen mina/våra bilder ;) P.S. Han "gilla"-markerade inte allas bilder *känner mig speciell*


torsdag 16 april 2015

10 år sedan... :'(

Idag för exakt 10 år sedan var en hemsk natt för mig. Jag var knappt 10 år gammal och hade en granne som hette Liisa och var 72 år gammal. (Jag har nämnt henne förut i min blogg.)

Liisa var som en extra mor-/farmor för mig. Hon var jämnt hemma och jag var alltid välkommen att komma in till henne. Speciellt när jag var runt 3-4 år var jag hos henne mycket då mamma jobbade kväll och pappa alltid lyckades somna. Vilket gjorde mig väldigt uttråkad. Hos Liisa fick jag frukt, smörgåsar och mjölk. Jag hade även lite ritblock och sånt hos henne.

För lite mer än 10 år sen blev Liisa sjuk och låg en del på sjukhus den sista tiden. Eftersom hon hade en katt var jag och mamma ofta där och matade den och höll den sällskap.(Den katten är Pia som jag och mamma tog hand om de sista åren tills hon gick bort förra året.) Mamma var snäll och städade hennes lägenhet också och gjorde fint.

När Liisa fick komma hem från sjukhuset för 10 år sedan var hon fortfarande ganska dålig så jag och mamma var mycket hos henne och hjälpte henne. Både med hennes egna behov samt katten Pia. Så den 16 april 2005 på kvällen satt jag, mamma och även min mormor där och hade just tittat på en film. Jag somnade på soffan - vilket jag ofta gjorde där.

Jag vaknade plötsligt vid kl.23-tiden av att min mormor väckte mig och bad mig att gå in till vår egna lägenhet. Jag blev väldigt arg för jag brukade alltid få sova kvar om jag somnade. Varför fick jag det inte nu? Arg som jag var gick jag väl in till oss då. Konstigt nog hörde jag gråt. Jag tittade i nyckelhålet och såg ambulansen gå in till Liisa. Hade det hänt något med henne?

Jag som bara var 10 år och inte visste något blev chockad och förvirrad när jag hörde alla gråta och gå omkring som irriga hönor. Jag hörde även mamma ringa till Liisas son och i samtalet sa hon "du måste ta en taxi till Liisa nu". Men V-A-D  Ä-R  D-E-T  S-O-M  H-A-R  H-Ä-N-T?! tänkte jag.

Jag minns även att jag gick på toa och sen när jag kom ut så satt mamma, mormor, storebror och hans flickvän samnlade i sovrummet. Storebror bad mig komma och så sa han att Liisa hade dött. Då släppte det för mig. Då grät jag också. Då fick jag det som jag misstänkte bekräftat.

Liisas bortgång var den första som jag varit med om i mitt liv. Det var första gången som jag fick "möta döden", eller vad man ska säga. Det var mycket smärtsamt och jag kunde inte förstå att hon var borta. Hon som alltid funnits där - redan många år innan jag föddes. Hon som höll mig när jag bara var ca 12 timmar gammal och precis kommit hem från BB. Hon som alltid så gärna såg efter mig. För exakt 10 år sedan avled hon, underbara Liisa ♥

måndag 13 april 2015

Vacker present från älsklingen ♥

I lördags kom Kashan hem med en superfin present till mig; ett par örhängen i vitguld. ☺
- Shukriya, meri jaan ♥




Farmor har fyllt år! :D ♥

I onsdags fyllde världens bästa farmor år så i fredags åkte jag och mamma hem till henne. Jag som jobbade i fredags med att göra 500 wire-o böcker fick låta någon annan avsluta det så att jag kunde gå kl.15:00. När jag och mamma kom dit så hade farmor gjort världens finaste och godaste smörgåstårta. Hon är så duktig! Det var riktigt gott ☺ Sen så hade hon köpt ett gulligt påskägg till mig när hon hade varit i Trosa på sin födelsedag. Vi var hemma hos farmor till kl.21:00, sen ringde jag storebror så han fick komma och hämta oss ;)




I påskägget fanns sådana här gulliga små kycklingar i marsipan ♥

Min vän Zarathustra ♥

Jag blev vän med Zarathustra, han som gav mig healing på Kropp & Själ mässan och som jag har skrivit om i tidigare inlägg, på facebook dagen efter jag träffade honom. Jag har även chattat med honom där, men det går väääldigt seeegt! Han läser meddelandet, men svarar efter ca 15 timmar. Typ. Ibland tar det "bara" några timmar och ibland typ ett dygn. Men han har sagt till mig att han är upptagen och har många att "connecta" med på nätet. Han har ju över 4000 vänner på facebook så det är säkert fler som skriver till honom så han har säkert många meddelanden att läsa och svara haha, stackaren...

Jag skrev i alla fall först och berättade hur jag kände mig efter healingen och han blev glad över att jag delade med mig av det. Sen frågade jag om han såg något typ dåligt eller något i min kropp. Han svarade att han tog bort mycket ifrån mig, mestadels gammal information (från mina celler). Zarathustra har skrivit flera gånger också och sagt att jag var välkommen till hans workshop i helgen. Men jag har inga 2500 kr just nu tyvärr, så det får bli en annan gång. Synd, för jag hade verkligen sett fram emot att träffa honom igen :-(







tisdag 7 april 2015

Dagens uppgifter och irriterande människor

Imorgon fyller min underbara farmor år så jag var nere i centrum och fixade ett kort och postade det. Jag laddade även på mitt SL-kort med ännu en månad. Efter det hade jag inget mer jag behövde göra och eftersom det var så fint väder så tog jag en promenad till Älvsjöskogen. Jag minns att jag och pappa brukade vara där ofta. Vi byggde en koja där (som någon/några tyvärr förstörde), cyklade där, promenerade där osv. Saknar pappa och tänkte mycket på honom när jag var där. Den skogen är även platsen jag träffade en man från nätet IRL för första gången också, dum som jag var. Jag gick i alla fall dit och hittade en bänk som jag satte mig på en stund och bara jordade mig lite.

När jag suttit där ett tag så började jag dra mig därifrån och gick mot Älvsjöbadet på motsatt sida från det jag kom. När jag hamnade i industriområdet körde en taxi med två typ irakiska killar i strax över 20-årsåldern ut framför mig, de började vissla och sa att de kunde skjutsa mig. Jag sa självklart nej och gick vidare. När jag hamnade på min gata gjorde en till bil likadant med en typ desi man i som var ca 30-40 år kanske. Jag gick bara vidare. Han körde då iväg - men kom körande sen igen från andra hållet. Han saktade ned, men körde iväg efter ett tag för jag låtsades prata i mobilen. Alltså herregud...