Vinterkräksjukan och höggravid :-((

På måndagen förra veckan (30/1) så mådde jag lite illa på kvällen efter att jag och Shamoon hade ätit. Jag tänkte inte så mycket på det mer än att jag tyckte det kändes lite jobigt. Vi tog ändå lite fika och försökte koppla av, men jag mådde verkligen inte bra. Sen vid 23-tiden gick vi till sängen och började titta på film och det var då kramperna i magen började på riktigt. Det gjorde så sjukt ont! Till slut kunde jag inte koncentrera mig på filmen längre. Jag visste inte heller varför jag hade sådana kramper.

Bara för att vara på den säkra sidan ringde jag in till förlossningen när jag haft kramper i över en halvtimme och berättade vad som hände samt att jag var gravid i v.30. Jag fick svara på ganska många frågor och hon i telefonen tyckte det lät som att jag höll på att bli magsjuk. Det trodde jag inte, men sa inte emot. Jag fick dock komma in på en kontroll om jag kände att jag ville det, men jag sa att jag kunde avvakta lite och se vad som hände. Så fick det bli.

Närmare midnatt så började kramperna avta - men illamåendet stiga. Då förstod jag att det inte var något bebisrelaterat, utan jag som var riktigt sjuk. Jag kände att jag kom närmare och närmare att kräkas, men gjorde allt för att slippa det. Jag ställde mig i fönstret och tog luft samtidigt som jag bad Shamoon att göra ett glas Samarin till mig. Jag mådde verkligen sjukt illa, men tänkte att om jag trots allt skulle behöva spy så kunde jag luta mig fram och spy ut genom fönstret (vi bor på BV och det är buskar utanför).

Jag blev trots allt bara sämre och sämre så jag stängde in mig i toaletten och bara väntade på att spyorna skulle komma. Jag tänkte att det var lika bra att låta det komma så var det klart sen. Automatiskt råkade jag motarbeta det lite i början, men efter att ha suttit framåtlutad över toaletten minst 20-30 min så kom det. Jag spydde två gånger, sköljde munnen och gick ut och satte mig hos Shamoon i sängen. Dock så hade jag fortfarande väldigt ont i magen och tänkte att jag kanske behövde gå på toa också. Jag gjorde det och det bara rann från det hållet också.

Jag kände mig lite bättre efter allt och var glad över att det var gjort. Shamoon sa att det kunde vara bra med te för mig så han gjorde en kopp med grönt te. Jag drack lite, men efter ett tag så började jag må sämre igen. Efter en liten stund var det bara att gå in till toaletten, men denna gång behövde jag inte vänta. Sex gånger spydde jag och det verkligen brände i mellangärdet och jag kände mig helt slut. Det var så jobbigt för jag hade ätit extra mycket till middag för Shamoon hade lagat ris med kyckling i och massa goda kryddor. Så jag hade ju "extra mycket" att spy upp.

Efter de där gångerna jag spytt så kände jag mig säker på att det var lugnt. Nu kunde det ju inte finnas mer i mig när jag tömt mig på innehåll både uppåt och neråt. Så vi släckte och gick och la oss. Jag kände dock att det rann upp lite vätska i halsen, men då jag är gravid och magmunnen är lite slapp nu så tänkte jag inte mer på det mer än att det var äckligt. Efter att ha legat i ca en halvtimme tror jag det var så fick jag rusa upp och in till toaletten och hann precis få upp locket innan det sprutade i munnen tre gånger till.

Jag sköljde munnen och gick tillbaka till sängen. Denna gång bytte jag och Shamoon plats så att jag fick ligga ytterst (annars sover jag intill väggen). Jag tog lite Loka med smak av hallon och blåbär för att få bort den äckliga smaken i munnen och la mig sen. Återigen kände jag hur vätska började komma uppåt och jag satte mig upp. Jag försökte motverka det, men sen gick jag in till toaletten igen. Jag sa till Shamoon att det var lika bra att gå in till toaletten ifall det skulle komma mer - och det var bra gjort av mig. Så fort jag kom in till toaletten så spydde jag tre gånger till. Jag kände att det var den där Lokan som kom upp. Men mer än det var det inte. De två sista gångerna som kroppen försökte kasta upp så kom det inget. Nu var jag verkligen helt tom!

Jag kände mig helt slut och jag var så törstig. Jag hade kunnat druckit en hel hink med vatten, men nu vågade jag inte hälla i mig en droppe ifall jag skulle spy igen. Inte heller vågade jag gå till sängen utan jag satte mig i soffan och tänkte att jag skulle sitta och sova. När jag la mig ner så rann ju bara skiten upp i halsen. Jag satt ett tag, men la mig sen ner, Jag kände att jag började må illa igen, men denna gång orkade jag verkligen inte med att spy utan motverkade det och lyckades somna. Nu var klockan strax efter 05:00 och jag hade totaltt spytt över 20 gånger.

Kl.08:00 ringde Shamoons alarm för att gå till läkaren. Han hade ett snabbt läkarbesök och skulle komma hem sen för han var ledig. Jag är så glad för hans skull att han inte hade jobb eftersom han var vaken genom hela natten med mig. Det var även skönt för mig att slippa vara ensam.

När han gått så gick jag och la mig i sängen och lyckades somna. Han kom hem sen med medicin till mig. På apoteket hade han pratat med en som jobbar där om att jag var gravid och var magsjuk och hade då blivit rekommenderad Reduflux och vätskeersättning. Det förstnämnda hade Shamoon köpt i färdiga portionspåsar bara att hälla i sig. Det finns ju annars i tuggtabletter. Jag drack det och det var fruktansvärt äckligt! Det var med smak av pepparmint, men smakade som att dricka tandkräm eller så som det luktar hos tandläkaren. Bra var det dock för jag kunde dricka vatten sen utan att må illa.

Jag fick kämpa med att äta. Jag hade absolut ingen aptit på 2-3 dagar, men var tvungen att trycka i mig lite då jag var orolig för att bli för svag då bebisen äter av mig. Det tog över en timme att få i sig en banan, helt seriöst. Men som tur är så kände jag mig ganska bra på torsdagen, men först på fredagen kände jag mig helt återställd med ganska normal aptit. Det var riktigt hemskt, men nu är det över! ☺

På tisdagmorgonen efter en hel natt med uppkastning...