onsdag 25 mars 2020

Jag var en duktig spådam!

Igår fick jag ett oväntat meddelande från en tjej som jag spådde för med mina tarotkort för några år sen (2015-2016). Det hon skrev var detta:


Det gör mig så glad att höra att det jag spådde slagit in i det stora hela för jag kände mig inte så avancerad. Jag kände mig hela tiden som en nybörjare trots att jag kämpade för att hela tiden bli bättre - för det kan man alltid bli. Men det hände faktiskt flera gånger att folk hörde av sig för att berätta att min spådom slagit in och aldrig fick jag någon kritik. Så jag var nog rätt bra ändå 😉

Nu spår jag inte. Det är flera anledningar till varför. En anledning som jag blir galen på att folk inte förstår är att det tar så sjukt MYCKET energi! Folk tror att det bara är att slänga upp några kort och så kan man berätta allt möjligt. Vill man att det ska bli så sant som möjligt så krävs det mycket koncentration och lugn. Man måste liksom gå in i sig själv och vara väldigt fokuserad. Annars kan folk inte förvänta sig att det man spår ska bli rätt heller!

Sen jag blev gravid och mamma försvann ju all energi totalt! Man orkar ju knappt ta hand om sig själv eftersom all energi går åt till sitt barn. Får man någon tid över så passar man ju på att vila eller på annat sätt ta hand om sig själv eller göra något viktigt. Om folk tänker efter lite så har faktiskt spådamer/medium sällan barn. Titta bara på de som varit med i "Det Okända" och andra. Det är inte många som har barn - och jag förstår varför. Nu fick jag barn istället och skulle inte för något i världen vilja att det såg ut på något annat sätt.

Att vara synsk är precis som kondition en färskvara som måste tas hand om. Håller man inte på med det kontinuerligt så minskar förmågan. Så hade jag testat att spå nu så hade nog inte mycket varit rätt. Jag står nu på samma nivå som en person som aldrig spått i hela sitt liv. Men alla kan spå, så det är ingen "unik förmåga" som jag hade. Jag var inte ett dugg synsk eller medial när jag började hålla på med sånt här. Men efter ett par utbildningar och mycket övning så blev jag duktig till slut. Det kan vem som helst bli som sagt.

onsdag 18 mars 2020

Saknar att blogga ♥ Ännu en uppdatering ☺

Jag saknar faktiskt att blogga här. Tycker ju väldigt mycket om att skriva, men sen jag blev mamma så har det ju inte blivit så mycket. Har lagt mitt fokus på annat ;-)

Jag är just nu inne på kurs Teoretisk Filosofi 2 på Stockholms universitet och har valt kurserna logik 1 och språkfilosofi 1 som de första två delkurserna i början av denna vårtermin. Ska tenta av dem nu och därefter har jag valt att fortsätta med språkfilosfi 2 och medvetandefilosofi. Anledningen till att jag valt just dessa kurser var att det var dem som den programansvariga rekommenderade och hon har själv läst just detta program (kandidatprogram i filosofi och lingvistik). Jag är dock riktigt trött på logik! Tycker att det är lite väl invecklat haha. Däremot så är språkfilosofin ganska intressant där man får lära sig lite mer på ett annat plan hur språket egentligen fungerar. Jag valde ju detta program främst för ett språkintresse, så nu känner jag att man börjar komma in på det jag tycker är intressant ☺

Ellinor älskar sin förskola och trivs väldigt bra där. Hon fick precis efter nyår flytta över till avdelningen för de lite äldre barnen för de märkte att hon behövde mer stimulans än den hon fick på första avdelningen. Det förstod jag nästan på en gång när hon började gå på förskola i slutet av sommmaren och jag fick höra att hon var äldst på avdelningen. Då frågade jag när hon skulle flytta till den äldre avdelningen, men de sa att det var så individuellt och att de just då skulle fokusera på att hon skulle gå på den avdelningen hon började på. Mammakänslan visste dock att hon inte skulle bli långvarig där - och jag hade rätt ;-) En till flyttade ned samtidigt som Ellinor, så det barnet brukar Ellinor leka med bland annat :-)

En komisk sak är också att jag märkte förra veckan att en f.d. lärare har sitt barn på samma avdelning haha... När jag kom för att hämta Ellinor så var en pappa där och hämtade sitt barn också. Jag hälsade och han hälsade tillbaka, men sen slog det mig vem det var! Han tittade lite på mig och jag på honom, men ingen sa något mer. I morse lämnade vi våra barn samtidigt också, men nu pratade vi inte heller. Blir ju lite pinsamt när man är van vid att se varandra på en annan plats. Det är dock inte första gången just han dyker upp efter att han slutat vara min lärare. När jag började i en ny skola så började han också arbeta i den sen haha... Vi lär säkert prata med varandra sen om det blir något "öppet hus" eller något. Han var en bra lärare och är väldigt trevlig ☺