När jag väl kom in skulle jag få vänta en stund . Barnmorskan som tog emot mig sa att jag skulle sätta mig och vänta lite och att jag kunde ta något att äta i köket så länge. Jag gjorde dock inte det för jag tänkte att jag kunde äta hemma efter att undersökningen var klar om det inte var något speciellt som hänt - men det gick nästan 2 timmar! Hon sa att hon skulle hämta mig efter en liten stund, men kom först 13:10! Tänk om det nu var fostervatten och de bara lät mig sitta och vänta sådär?! Till slut fick jag i alla fall komma in och jag fick lägga mig på sängen. Då fick jag ligga med CTG i ca 20 min och därefter kollades mitt bloldtryck. Allt såg bra ut och hon sa att en läkare skulle få komma och kolla på mig så jag skulle få vänta lite till, Under tiden gjorde hon en smörgås till mig och gav mig nyponsoppa för hon frågade mig om jag var hungrig och självklart var jag det. Sen lämnade hon mig strax före kl.14:00.
Jag satt där då i det tysta undersökningsrummet. Det var lite svårt att hitta en bekväm ställning med magen att ligga i på den ganska hårda sängen. Mobilen höll på att dö så jag la den på laddning. Det var sååå tråkigt där och jag ville bara hem! Återigen gick tiden utan att någon läkare syntes till. När klockan var 15:15 kom en annan barnmorska in och sa att jag inte var bortglömd, men att doktorn varit tvungen att springa på ett annat ärende emellan, men säkert skulle komma snart. En halvtimme senare när klockan var 15:45 kom en manlig läkare med en ung barnmorska in. Jag ville bara springa därifrån när jag insåg att jag skulle lägga mig i gynställning framför en man...
Jag fick i alla fall klä av mig på underkroppen och lägga mig i gynställning. Jag höll barnmorskan i handen och tittade upp i taket. När han började köra in sitt instrument i mig skavde det något fruktansvärt. Jag sa "aj... ajjj... aaaajjjj... AAAJJJJ..." men han bara fortsatte först så det började rinna tårar i ögonen på mig. Han fick ta en paus och gjorde sen ett nytt försök. Jag skrek på nytt och frågade varför det gjorde så ont. När jag gjorde en gynundersökning förra året så kändes det ju ingenting, men nu verkligen sved det. De sa att man kan vara lite öm och svullen när man är gravid. Sen sa läkaren att det är viktigt att veta om det är vatten som sipprar så jag var tvungen att låta honom få kolla nu. Jag tänkte att jag skulle försöka andas mig igenom smärtan och slappna av så mycket det gick och så gjorde han ett nytt försök. Det kändes fruktansvärt och jag kramade barnmorskans hand som jag höll i jättehårt, men jag stoppade inte honom denna gång. Han bad sen barnmorskan rucka lite på barnets huvud och sen konstaterade han att han inte kunde se något vatten så jag kunde klä på mig och åka hem, men vara uppmärksam på ifall det skulle rinna mer eller om jag skulle börja få värkar. Så närmare 16:30 kom jag därifrån...
Senare samma dag, efter kl.22, rann det återigen lite till, men denna gång vad det ljusrosa. Jag lät det vara för jag ville inte gå igenom en liknande undersökning igen i onödan, men la en binda i trosan. Istället var jag väldigt uppmärksam på ifall jag skulle känna av något mer som värkar eller så. Allt var lugnt förutom att jag hade ont i ryggen och jag somnade sen som vanligt. Vid kl.5:18 (måndag morgon, 2 dagar innan hon kom) rann det ut en aning till och jag var lös i magen. Men hela dagen mådde jag normalt. Hade dock svårt att somna sen på natten för lillan var så otroligt livlig i magen. Jag låg vaken i flera timmar och fick faktiskt värkar samt rödrosa flytningar. Det var dock ca 6 min mellan värkarna, men ringde ändå till SÖS för att berätta vad som hände. Allt lät normalt enligt kvinnan i telefonen så hon bad mig andas mig igenom värkarna och använda mig utav värme, dusch, bad och dylikt för att lindra smärtan samt ta två st Alvedon. Jag hade redan tagit en tidigare, men hon sa att jag kunde ta två till för att få någon effekt. Därefter skulle jag återkomma när det var 3-4 min mellan värkarna. Jag somnade dock och vaknade sen vid 7:15 (tisdag morgon, dagen innan hon kom) av att det rann ut på samma sätt som i söndags och jag var rejält lös i magen. Jag lyckades ändå somna om och vaknade vid 09:45 av att jag hade ont. Jag hade värkar (men inte regelbundna och de försvann från och till) <3
 |
| Underbara maken kom med frukost/fika på sängen där jag satt med mina värkar... ♥ |
Jag ville få igång det hela jag och Shamoon gick och handlade. Jag kände att jag fick mer ont när vi gick i trapporna och aldrig har man väl varit så glad över smärta ;-) Men i övrigt så var värkarna väldigt glesa. Vi var även bjudna på middag hos ett par som bor i närheten av oss så jag letade fram lite snyggare kläder och sminkade mig. Det var inte lätt att hitta snygga kläder som satt bra, så det fick bli mina svarta gravidjeans med en svart top med utsvängda ärmar i sammet med paljetter på. Under tiden som jag höll på att sminka mig så hade jag lite ont, men jag sa till Shamoon att om bebisen vill ut när vi är hos dem på fika så får vi ta en taxi förbi hemmet först och bara hämta BB-väskan och sen fortsätta med samma taxi in till sjukhuset. Helt plötsligt när jag bara hade mascaran kvar att fixa fick Shamoon ett SMS om att frun (som också var höggravid, men 2 månader bakom mig) kände sig lite förkyld så hon orkade inte ha besök. Jag blev ganska arg för bara några timmar tidigare hade vi fått ett SMS om att de verkligen såg fram emot att träffa oss. Dessutom, vad är en förkylning mot mig som hade värkar?!
Jag sminkade mig färdigt i alla fall och jag och Shamoon funderade på vad vi skulle göra istället. Äta hade vi redan gjort så vi kunde inte gå på restaurang. Vi funderade på att gå på bio eftersom han hade fått ett biokort i julklapp av sin chef, men jag ville gå på en bio i närheten då ifall bebisen skulle vilja ut. Närmast var Heron City så vi kollade vilka filmer som fanns, men det var ingen som vi ville se. Åka till en bio längre bort vågade jag inte. Det slutade med att vi inte gick på bio, utan gick till centrum en gång till och köpte en gunghäst till lillan istället haha :-D Vi hade bara mysigt hemma sen istället, men jag kände att värkarna började bli mer regelbundna på kvällen vid 22-tiden. Dock med 8 minuters mellanrum, vilket irriterade mig. Jag tyckte att de antingen kunde försvinna eller komma med 3-4 minuters mellanrum så man kunde få åka in. Jag gick i alla fall och tvättade bort sminket ifall vi skulle behöva åka in. Ville inte behöva stå och sminka av mig under förlossningen fastän jag hade sminkborttagning i BB-väskan ifall att. Vi la oss sen vid 23:30 och sov, men jag sov bara 2,5 timme innan jag vaknade av kraftiga värkar vid 2-tiden...
Vad som hände får ni se i kommande inlägg "♥ FÖRLOSSNING ♥" :-D
